… är tydligen något som jag i stigande utsträckning tillägnat mig under åren som gått.
När agapanthus och Pedro hämtat kidsen i söndags, hjälpte jag och några andra av Indiras vänner henne att få in det som inte blev sålt den här gången i hennes buss Blixten. Därefter städade vi bygdegården och tog en fika, innan alla gick hem till sitt.
Ganska snart märkte jag att allt inte stod rätt till. Efter en längre tid av ganska strikt diet hade jag skyfflat i mig av Bonus födelsedagstårta (han fyller år den 30:e september och har alltså sin Sol i Vågens tecken) samt diverse bakelseliknande saker nere i bygdegården och jag kände nu att min mage började protestera. Dessutom kände jag mig smått febrig och frusen, så jag rullade in mig i ett täcke och började sova. En läkande sömn, tydligen, för jag kände mig mycket bättre när jag vaknade ett tiotal timmar senare. Och ungefär så fortsatte det i ytterligare ett dygn. Nu är jag emellertid så pass fit for fight att jag kan tackla bloggen igen! 😀
Om Sam Zodiac
Jag är 67 år och frånskild, numera i en ny, varm relation. Jag bor i Barcelona sedan en tid tillbaka och har med stort intresse strövat runt i stadenn med dess trånga gränder, uråldriga historiska byggnader och konstverk och med iPhone-kameran ständigt skjutklar. :)
De senaste fem månaderna har jag emellertid återvänt till Sumpan (Sundbyberg) väster om storstan, där jag arbetade som bussförare på 70-talet.
En del är sig likt, men inte speciellt mycket. :)
Mina intressen framgår ganska tydligt av bloggens innehåll; Utveckling, såväl på det personliga/spirituella planet som det globala.New Age, astrologi, Illusioner, foto samt drogdebatten, där jag efter bästa förmåga drar mitt strå till stacken för att försöka skapa opinion när det gäller att legalisera den växt som så småningom med stor sannolikhet kommer att rädda vår miljö och ge biverkningsfria, effektiva mediciner- hampan!
Såväl den industriella varianten som den indiska.
Detta inlägg publicerades i
Astrologi,
Barn,
Bloggning,
Egoorienterat,
Eksta,
Familj,
Släkt,
Vardag,
Vänner och märktes
sömn,
Sjukdom,
Vardag. Bokmärk
permalänken.
Sam Zodiac's Blog II 
Välkommen tillbaka till livet säger jag, så skönt att kunna sova sig igenom sin frusenheten och magonda.
Tänk att det är så svårt att äta lagom av kalorierna.
Kram
Vad bra att det gick över med sömn och ett par dagar.
Kul att ha dig tillbaka:-)
Mår man inte bra är sömnen viktig! Även när man är frisk ska man sova klart varje dag. Det lärde jag mig på en föreläsning men ännu har jag inte nått dig. Kanske i helgen…
Hoppas du känner dig helt pigg nu!
Kram
Stackars Katten!
Hoppas att du mår bättre nu.
Skickar över en varm bamsekram!
Tackar, livsglimtar! 😀 Ja, det var rätt OK att kunna sova sig genom eländet, hehe..!
Kram!
Tack för det, sagolikt! 🙂
OK, znogge; jag inser numera till fullo vikten av att sova ordentligt! 🙂
Inte helt pigg kanske, men näst intill i alla fall!
Kram!
Mjau!
Tack för den varma bamsekramen, Wendlish!
Känns mycket bättre nu! 😉
BamseKram tillbaka!
Det ser ut som du sover väldigt gott…hihi…
Ja, inte sant, Prudie? 😉