Att många människor världen runt lider av olika sorters drogberoende är ett faktum. Att den gängse drogpolitiken är ett sorgligt och tragikomiskt misslyckande är också ett faktum. Men finns det då ingenting som kan rädda dessa stackars satar som försatt sig i en ohållbar situation? Jo, kanske! Ett växtämne som heter Ibogain och växer i Centralafrika har visat mycket gynnsamma effekter på opiatmissbrukare, eftersom den minskar eller avbryter drogsuget samt abstinenssymptomen från opiater såsom heroin, metadon, subutex och morfin.
En långtidsuppföljning av tunga missbrukare med opiater (heroin, metadon mm) som huvudsaklig drog har gjorts. Av missbrukarna, som behandlades med 1-3 ibogainbehandlingar, blev 2/3 drogfria, medan den resterande tredjedelen lyckades minska sin drogkonsumtion.
Växten har i hundratals år använts av urinvånarna i den s k Bwiti-kulen för initieringsceremonier samt för att behandla fysiska och själsliga problem inom folkmedicinen. Det finns indikationer på att Ibogain är verksamt mot beroende av kokain, metamfetamin, alkohol, nikotin och benzodiazepiner. bogain är narkotikaklassat i Sverige, USA, Danmark, Schweiz och Belgien, trots att det aldrig förekommit som missbrukspreparat och verkar sakna beroendepotential. Läs mera här
Ibogain.se är en religiöst och partipolitiskt obunden rörelse som grundades våren 2006. Den arbetar för att svensk missbrukarvård skall ta till sig ibogain som redskap i behandling av drogberoende. Om du klickar på bilden längst upp, så tar bildlänken dig till deras hemsida. Här på WordPress finns också en blogg om Ibogain. Det var där jag fick upp ögonen för att det pågår en lobbyverksamhet för att göra växten tillgänglig som avgiftningsalternativ i Sverige, även om jag känt till Ibogainets existens och dess möjligheter sedan tidigare. Om du klickar på bilden, kommer du till bloggen. (Så småningom ;))
Dr. Deborah Mash är professor i neurologi och molekylär och cellulär farmakologi vid University of Miami School of Medicine och hon har gjort sig känd, bland annat, som en av de främsta internationella experterna på just Ibogain. Här nedanför berättar hon i en video från Google om sin personliga och vetenskapliga erfarenhet av att använda Ibogain i syfte att behandla narkomaner för deras sjukdom; narkomani. Klicka på bilden av henne, så kommer du dit!
Sam Zodiac's Blog II 
Pingback: Ytterligare lite uppföljning kring reggaefestivalen « Drogpolitiken i Sverige och världen
Pingback: En liten påminnelse… « Sam Zodiac’s Blog II
Intressant perspektiv. Anser själv generellt… väljer man att ”dansa till svart pipa” (opiater är ingen dans på rosor) får man stå sitt ”kast” och ta sig igenom för egen hand – utan offerrollspelets/chicken race. Demoraliseras man (ruttnar moraliskt/etiskt) har man bränt sina segel… då är resan till de ”sälla jaktmarkerna” det klart bästa återstående alternativet – enligt min mening – hårda bud sa Moses. ”Risken finns” att man får möta samma problematik nästa gång i en annan tillvaro/inkarnation – instant karma – säger den esoteriskt bevandrade sökaren… frihet är en känsla – känn dig fri – är mitt omkväde.
Ja, i princip har även jag en något oförsonlig inställning till opiatanvändning, eftersom alla vid det här laget borde veta att det är allvarliga saker de ger sig in på när de börjar flirta med papaver somniferum och dess varianter.
Något annorlunda kanske det förhåller sig med alkoholen, där ju folk lockas in i (miss)bruket därför att det är den enda till buds stående legala rekreationella drogen.
Intressant i sammanhanget är att Ibogain tycks resetta samtligadrogsug man kan tänkas ligga inne med. Rapporter tyder på att såväl nikotinister som hängivna kaffebälgare till sin stora förvåning upptäcker att respektive sug är borta efter avslutad behandling…! 😀
Bedövande (ej sinnesvidgande) substanser är ett otyg (liksom all psykofarmaka ”lägger locket på” och skapar en förrädisk ”trygghet” i känslan – tro fan det när man stänger av flödet så inte ”olusten” flyter upp till ytan så det kan bearbetas i ”naket” tillstånd – som för vad det är – andligt armod.) utanför rätt verksamhetsområde – smärtlindring. En egotripp utan like när man sålt sin själ till fanskapet – snacka om navelskåderi. Förstår att många som klarat sig igenom ”skärselden” (i synnerhet bland dem som ”sökt” hjälp och inte ridit ut ”stormen” själva = ynkryggarna) blir droghatare i parti et minut och kastar sin skit i när och ny. Svaga karaktärer som per automatik överför sin weakness på alla andra i tron om att så är det. Är jag en skitstövel i mina egna ögon – in this case – så gäller det alla andra också…typ… jag är den som vet… har torskat… så det så… bla,bla, blaa – kattskit. I rättvisans namn är valet fritt mellan frihet och ofrihet – det är en fråga om balans – i inre mening… andlig utveckling. Ord och inga visor.
Mmm… ord och inga visor, kan man hålla med om, hehe..
Men jag tror att du har rätt i det mesta du påstår här ovanför. Dessvärre är nog antalet ”legala knarkare” i vårt samhälle ohyggligt stort, men så länge en man/kvinna med läkarkompetens och vit rock skriver ut recepten och läkemedelsbolagen blir feta på förskrivningarna är det ju gu’bevars en accepterad företeelse i mångas ögon…
Men visst är det andligt armod som är den bakomliggande orsaken till att många mår pissigt!
Samma princip gäller generellt i alla sammanhang – självklart. Kan man umgås med ”the wild thing” (drugs i flytande, fast/kristallisk eller i gasform) blir man ej biten – i mening hurt my heart/body or soul. If not… stay out… wait to another lifetime instead. Man ska igenom nålsögat sooner or later så det är onödigt dra allt till sin spets genom överdrivet brukande – synonymt med missbruk. Ibogain är ett oskrivet kapitel för mig Sam, den lilla information jag i skrivande stund besitter är starkt begränsad – fick dock ett intryck av att dess initiala verkan ”trippen” i mångt och mycket liknar den erfarenhet jag har från ett exprimenterande (one night stand) med den vackra kvinnan – belladonnan. Inget att rekommendera en kuslig tripp utan medveten substans – så till vida – ingen skärpa i bilden… vag och diffus. Tolkar beroendeneutraliserandet som en bieffekt… om så är det inte fy skam och äger i så fall med rätta – relevans i frågan. Vidare på ett sidospår… först for lövet… sedan stammen… det blir nog bara darren kvar – finally. ”Så dirra, darra, dirra – var sträng på min gitarr…” tog bladet/lövet från munnen och stal i min fräckhet en rad ur Taube´s vis-skatt-kista. Varav hjärtat är fullt…
Efter vad jag kan förstå, så är en av de stora vinsterna med Ibogainet just att trippen ifråga ger den resande insikt i varför han eller hon befinner sig i den nuvarande situationen. Klara terapeutiska inslag där, alltså..!
Tassar försiktigt här Sam… behöver vidga min inblick – helt enkelt. Från höften i skämtsam ton; borde konsultera cocainisten Sigmund Freud (vars dagsdoser enkelt kunde sända en handfull galopphästar – vanligt dopingmedel vid förra seklets början – till de sälla betesmarkerna) och fråga varför han inte psykoanalyserade sig själv – i relation till sitt ”missbruk”. Orsaken är förmodligen att han inte såg några problem med det – tillgången var obegränsad, drogen legal – nema problemas.
Ja, vidgade inblickar är aldrig fel.. 🙂
Men generellt talat så är det tycker jag nog att seriös Ibogain-behandling borde tillåtas av den enkla anledningen att det skulle kunna öka livskvaliteten för oändligt många som sitter i ett eller annat beroende.
Mmm… those were the days, hehe…
Ingen ifrågasatte nog drogvanorna hos psykoanalysens fader.. 🙂
Kan man lugnt säga. Det var ju i praktiken fritt ”blås” fram en bit in på fyrtiotalet med de flesta ”förädlingar” tillverkade under kontrollerade former – renheten var superb. Det minimerade många skadeverkningar som diverse orenheter förosakar men framförallt plockade det bort ”desperationen” i jakten efter cash – och den förödande verkan det har genomgående – på det personliga planet… inte minst. När varan är ”fri” så är man bra dum i huvudet om man inte lär sig hantera ”eldfängdheten” moget – om man nu skulle stoppa snudan i smeten to deep vill säga – ashes to ashes dust to dust. Missbruksmentaliteten är ett själsligt nålsöga som det gäller att frigöra sig från – annars byter den bara ”kostym” och livet rullar vidare i spirituellt slaveri… ”None but ourselves can free our minds”. Avrundar… återkommer…
… citatet från ”Redemtion song”. By the way…
Mmm… Redemption song ingår väl på Uprising-albumet
,
har jag för mig. Det första Bob Marley-album jag köpte. Som kompensation för att jag jobbade och inte kunde hänga med polarna ner till Grönan i Sthlm, där han lirade, hehe…
När de kom tillbaka, rapporterade de att det hade varit onödigt att medföra eget röka till konserten. Fast den hölls utomhus, hade det räckt med att stå bland publiken framför scenen och inhalera, haha…
Songs of freedom… en cool påg Bob. Hörde berättas att i samband med ett besök ( sextiotalet ) i Stockholm där de träffade en producent (musik) som var vida känd ( i ankdammen ) för sitt häftiga humör – ”alla” ”darrade” när han rasade ut (titt som tätt) i studion. Hela gänget kröp ihop/krökte rygg när han ”tog sig ton” – här i sammanhanget – förutom Bob som garvade honom rätt upp i ansiktet – polarn tystnade… en gång för alla enligt den ”fasta” staben av musiker etc. i ”studiogänget”. Masta Marley in a nutshell…
Där ser man, den uppblåsta ballongen punkterades..! En papperstiger skulle kamrat Mao ha sagt, haha…!
Men tydligen lyckades inte skrämseltaktiken på någon som inte lät sig skrämmas..!
Pingback: När kan vi forska om Ibogain….? « Sam Zodiac’s Blog II
Bandet promotade sig vid tillfället… sökte kontrakt. Hur som helst… de återvände till London och fann ett annat bolag… resten är historia.
Aha… Så han hade The Wailers med sig till Svedala..? Jag har för mig att någon f d kollega till mig på den tiden jag körde buss i Solna, påstod att Bob faktiskt bodde i Spånga under en (kortare?) tidsperiod. Men det ena utesluter ju inte det andra.
Sannolikt Sam.
Ikonerna för hela extacygenerationen i Happy Mondays, Shaun och Paul Ryder blev förutom legender, dessutom häftigt beroende av en massa droger..
Har skrivit lite om Ibogain och en kommande dokumentär (som varit på gång väldigt lääänge nu) Då han som gjort dokumentären själv har en extemt stor praktiskt kunskap om allehanda missbruk kan det vara intressant att se, det är ingen mindre än Paul Ryder själv som gjort dokumentären om ibogain som en egen personlig betraktelse till att snack runtomkring, la upp en snutt som börjar på Stockholms svartvita torg.
Tack för info och länkar, P-O..!
Apropå ”drugs” eldvatten i detta fall. Från Gustaf Frödings penna… VÄRLDENS GÅNG.
Havet välte, stormen ven,
vågorna rullade asklikt grå.
”En man är vräkt över bord, kapten!”
Jaså.
”Ännu kan ni rädda hans liv, kapten!”
Havet välte, stormen ven.
”Ännu kan en lina den arme nå!”
Jaså.
Vågorna rullade asklikt grå.
”Nu sjönk han, nu syns han ej mer, kapten!”
Jaså.
Havet välte, stormen ven.
Ett lite lekfullt konstaterande och en personlig reflektion i ovannämnda ”lina” i mening vägen ut ur slaveri… Ibogain seems cool. By the way… lärde känna en f.d läkare (när sister morfin red mig) i Bombay way back in time. Han hade varit morfinist i fyrtio år – problemet i hans fall med ”bruket” var att finna ”the yellow railroad” – venen att vaccinera sig i. Hade faktiskt en assistent anställd som utförde denna syssla + värmde mjölk (huvudsaklig näring som jag uppfattade det vid mina dagliga besök för personlig dosering twice time each day/i ett halvt års tid) etc. Nog av mitt prat… tack nu.
Det finns påtagliga likheter mellan din analogi och situationen på drogrehabiliteringsscenen f n, Darren..!
Och lika intressant som alltid att få en inblick i ditt brokiga förflutna..! 😀
Fröding var en rutinerad påg i sammanhanget missbruksvårdtagare – anno datzumal – Sam.
Jag kan tänka mig. Men där var det väl sponken som gällde..? 🙂
Pingback: Gratis Heroin eller Ibogain? - ADHD och ADD
Sant Sam. Missbruk som missbruk – skit samma om och när man tappat perspektivet och sålt sin själ. Förenklat enligt min mening är hellre ”dö” stående än leva krypande. Eller som (in a joke) pågen sa som slog ihjäl en skorpion med en skallerorm i tron om att det var en pinne han greppade i panik från backen – de va la inget märkvardigt me de – på engelskt tungomål. Förlåt min ”färgade” översättning – kun ej låt bli. Live and let dye… that´s life.
😀
Pingback: Exctasygenerationens grundare slutar knarka - ADHD och ADD