Farväl till Shiva

Idag lämnade Shiva jämmerdalen för sällare jaktmarker...

Idag lämnade Shiva jämmerdalen för sällare jaktmarker...

…och jag kan inte hjälpa det, men tårarna bara strömmar nerför mitt ansikte hela tiden…

Visserligen hade hon uppnått en ganska ansenlig ålder för en Schabrador- 10,5 år- och visst visste jag väl att hon skulle kila vidare, förmodligen innan jag gjorde det, men jag var inte riktigt förberedd på att jag skulle känna så pass djup saknad och sorg nu när hon nu somnat in för sista gången!
Shiva hade fått någon slags stroke och under ett par dygn varit oförmögen att orientera sig och dessutom föreföll hon helt blind på vänstra sidan.
Veterinären (Håkan Ornsjö) sade att hon möjligen skulle kunna hållas vid liv ytterligare, men att det nog vore snällast mot Shiva att låta henne somna ifrån besvärligheterna.
Så med sorg i hjärtat insåg jag att han ju hade rätt. Shiva och jag tillbringade de sista minuterna i hennes liv med att pressa våra pannor emot varann i cirka en kvart, varvid hon somnade in, så övergången till andra sidan var mer eller mindre omärklig till att börja med.
Men precis i dödsögonblicket reste hon sig upp en stund och jag kunde se att hon var ivrig och positivt förvånad, kände en välbekant fläkt från då vi brukade leka och springa ikapp på fältet utanför huset…
Det tillståndet varade bara i ungefär en sekund, sedan föll hon ihop och fortsatte sin avbrutna sömn, men några fler avbrott skulle det inte bli.

Vila i frid, min vän…!  Förlåt, men jag saknar dig, Aum-Shiva-Shankara…

Läs även andra sörjande (?) bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Om Sam Zodiac

Jag är 64 år och frånskild, numera i en ny, varm relation. Jag bor i Storstockholm sedan en tid tillbaka och har med stort intresse strövat runt i närbelägna Gamla Stan med dess trånga gränder, uråldriga historiska byggnader och konstverk och med iPhone-kameran ständigt skjutklar. :) De senaste fem månaderna har jag emellertid återvänt till Sumpan (Sundbyberg) väster om storstan, där jag arbetade som bussförare på 70-talet. En del är sig likt, men inte speciellt mycket. :) Mina intressen framgår ganska tydligt av bloggens innehåll; Utveckling, såväl på det personliga/spirituella planet som det globala.New Age, astrologi, Illusioner, foto samt drogdebatten, där jag efter bästa förmåga drar mitt strå till stacken för att försöka skapa opinion när det gäller att legalisera den växt som så småningom med stor sannolikhet kommer att rädda vår miljö och ge biverkningsfria, effektiva mediciner- hampan! Såväl den industriella varianten som den indiska.
Det här inlägget postades i 2000-tal, Agapanthus, Ålderdom, Birk, Döden, Djur, Egoorienterat, Expressen, Familj, Förändring, Frihet, Hundar, IndianPeter, Joel, Känslor, Leon, Livet, Shiva, Sjukdom och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Farväl till Shiva

  1. Lillasyster Kanin skriver:

    Åh så sorgligt!
    Det finns inga ord som duger men jag känner med dig och vet vad du går igenom.
    Kram!

  2. madonnan skriver:

    En så fin hund. Men så bra ändå för Shiva att få må bättre nu, någon helt annanstans.. Förstår att saknaden är stor.

    Goda tankar till dig i din sorg och hoppas att minnena ändå får dig att må bättre.

  3. kim skriver:

    jag beklagar, djur är ibland bättre vänner än många människor.

  4. Sussi skriver:

    … varma kramar …

  5. Znogge skriver:

    Det tyngsta beslutet en hundägare kan ta. Baksidan av medaljen men ändå det rätta. Men ack så svårt…

    Kram

  6. indianpeter skriver:

    Tjena sam!

    Jo kräfta som jag är så har det sprutats tårar lite här och var, även på jobbet. Fint att veta att hon hade någon i familjen med sig när tiden var inne.
    Jag saknar henne som fan, hon var så snäll och bara älskade att gosa, Jag kommer att sakna nätterna då hon trodde att helen och jag sov och försökte på sitt egna lilla tjockis vis smyga upp i sängen för att sova mysigt. Givetvis så vaknade jag när hon redan var halv-vägs upp i sängen. men då fick hon ju såklart ligga på min arm och gosa.

    Sov sött min älskade Shiva.

  7. Busen skriver:

    Jag förstår att det känns tungt….har själv gått igenom samma sak … vår Golden blev bara fem år…

    Ha det

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s