När jag kom ut på ICA:s parkering i Hemse efter en shoppingrunda, möttes jag av en syn som inte är alltför vanlig i våra dagar; en häst som var spänd framför en droska! Nåja, droska och droska… En sådan ska väl enligt definitionen vara försedd med tak, men här handlade det om en öppen vagn.
Hästen visade sig hete Jessie och kusken Per-Olof. Så småningom uppenbarade sig också hans fru Margaretha. De hade vänligheten att låta mig plåta ekipaget och inte nog med det- när jag släpade hemåt med mina tre kassar, hörde jag Jessis hovar klappra mot asfalten bakom mig och till min stora glädje erbjöds jag skjuts hem till getthot!
(Jag stressade iväg det här inlägget utan att redigera fotona, eftersom en polare väntar med supé av värsta slaget- pepparbiff, utsökt vin etc…) Ni får hålla tillgodo ändå. 🙂
Om Sam Zodiac
Jag är 67 år och frånskild, numera i en ny, varm relation. Jag bor i Barcelona sedan en tid tillbaka och har med stort intresse strövat runt i stadenn med dess trånga gränder, uråldriga historiska byggnader och konstverk och med iPhone-kameran ständigt skjutklar. :)
De senaste fem månaderna har jag emellertid återvänt till Sumpan (Sundbyberg) väster om storstan, där jag arbetade som bussförare på 70-talet.
En del är sig likt, men inte speciellt mycket. :)
Mina intressen framgår ganska tydligt av bloggens innehåll; Utveckling, såväl på det personliga/spirituella planet som det globala.New Age, astrologi, Illusioner, foto samt drogdebatten, där jag efter bästa förmåga drar mitt strå till stacken för att försöka skapa opinion när det gäller att legalisera den växt som så småningom med stor sannolikhet kommer att rädda vår miljö och ge biverkningsfria, effektiva mediciner- hampan!
Såväl den industriella varianten som den indiska.
När jag kom ut på ICA:s parkering i Hemse efter en shoppingrunda, möttes jag av en syn som inte är alltför vanlig i våra dagar; en häst som var spänd framför en droska! Nåja, droska och droska… En sådan ska väl enligt definitionen vara försedd med tak, men här handlade det om en öppen vagn.
Hästen visade sig hete Jessie och kusken Per-Olof. Så småningom uppenbarade sig också hans fru Margaretha. De hade vänligheten att låta mig plåta ekipaget och inte nog med det- när jag släpade hemåt med mina tre kassar, hörde jag Jessis hovar klappra mot asfalten bakom mig och till min stora glädje erbjöds jag skjuts hem till getthot!
(Jag stressade iväg det här inlägget utan att redigera fotona, eftersom en polare väntar med supé av värsta slaget- pepparbiff, utsökt vin etc…) Ni får hålla tillgodo ändå. 🙂
