
…och jag hade åter tappat kontakten ett tag. Men härom dagen mailade hon mig. Hon hade spårat upp farsgubben via Eniro och hade utan framgång försökt nå mig på gamla mobilnumret. Vi är båda lite slarviga med att datera upp vår omgivning när vi byter nummer. I alla fall jag. 🙂
Nåja, nu är som sagt kontakten återknuten och hon berättade att den signifikanta Uranustransit hon haft över sin Sol i födelsehoroskopet (sker typ en gång i livet, eftersom Uranus tar ett år på sig att fullborda ett varv i zodiaken) hade resulterat i att hon brutit upp från västkustmetropolen och flyttat 8 mil inåt i landet till den västergötländska glasbruksorten Fåglavik istället. Hon och hela familjen stormtrivs där, tycks det. Hon ville att jag skulle komma och besöka dem och det vill jag gärna göra. När ekonomin och tiden är lämpliga, får jag väl försöka ta mig dit och spana in stället. Dessutom står sedan länge två av Jessicas halvsyskon från min andra kull på besökslistan. De bor i Säter i södra Dalarna. Där har jag vuxit upp.
Läs även andra bloggares åsikter om Jessica, Familj, Barn, Astrologi, Uranus, Fåglavik, Egoorienterat, Säter
Om Sam Zodiac
Jag är 67 år och frånskild, numera i en ny, varm relation. Jag bor i Barcelona sedan en tid tillbaka och har med stort intresse strövat runt i stadenn med dess trånga gränder, uråldriga historiska byggnader och konstverk och med iPhone-kameran ständigt skjutklar. :)
De senaste fem månaderna har jag emellertid återvänt till Sumpan (Sundbyberg) väster om storstan, där jag arbetade som bussförare på 70-talet.
En del är sig likt, men inte speciellt mycket. :)
Mina intressen framgår ganska tydligt av bloggens innehåll; Utveckling, såväl på det personliga/spirituella planet som det globala.New Age, astrologi, Illusioner, foto samt drogdebatten, där jag efter bästa förmåga drar mitt strå till stacken för att försöka skapa opinion när det gäller att legalisera den växt som så småningom med stor sannolikhet kommer att rädda vår miljö och ge biverkningsfria, effektiva mediciner- hampan!
Såväl den industriella varianten som den indiska.
Detta inlägg publicerades i
2000-tal,
Astrologi,
Barn,
Egoorienterat,
Familj,
Fåglavik,
Internet,
Jessica,
Kommunikation,
Nostalgi,
Resor,
Släkt,
Sverige,
Wikipedia och märktes
Astrologi,
Barn,
Egoorienterat,
Familj,
Fåglavik,
Jessica,
Säter,
Uranus. Bokmärk
permalänken.
Trevligt att ni hittat varandra igen!
Kram!
Ja, visst är det!? Men i sanningens namn är det inte så dramatiskt som det kanske låter i min
text. Vi hördes senast av för några månader sedan, så någon längre separation från dottern
var det ju inte tal om, trots allt. 🙂
Kram!
Det var ju för väl att dottern, som ser så rar och vacker ut, lyckades leta upp sin far…när nu han var så slarvig…! 🙂
Undrar förresten om inte jag också har en sån där bråkig Uranus att tampas med? Har för mig att en kunnig bloggastrolog har kommenterata det nån gång!
Ha en fin kväll.
Haha.. jodå, stämmer bra, det! Tråkigt nog är din Uranus-Sol-transit en ovanligt
långdragen och besvärlig historia, Madonnan! Det är nämligen så att vissa planeter med
jämna mellanrum får för sig att ”backa” i horoskopet (Jorden ”kör om” dem, men härifrån
ser de ut att backa), gå fram och tillbaka över känsliga punkter och därmed förlänga
plågan, s a s. Om det nu rör sig om en besvärlig planet, vill säga. Och det kan man
kanske kalla Uranus för, eftersom den ofta vänder upp-och-ned på tillvaron och tvingar
den vars Sol transiteras av den att göra allt som står i hans/hennes makt för att bli så
självständig och fri som möjligt.
De gamla astrologerna kallade Mars och Uranus för ”malefics”, vilket väl närmast kan
översättas med ”onda” planeter. Dagens mera psykologiskt inriktade astrologer tar inte till
sådana skrämmande benämningar, utan talar mera om ”triggers”, som sätter fart på
nödvändiga processer vi går genom i Livet.
I ditt fall har Uranus alltså passerat över Solen flera gånger, fram och tillbaka och det ser
inte ut som om du skulle slippa den förrän någon gång i mars nästa år, ungefär när du
fyller år nästa gång. Då borde processen vara fullbordad. Lycka till!
Du kanske behöver en stärkande
Kram! 🙂
P S Vore kul om du kommenterade mina påståenden, så att jag får klart för mig om jag är
helt ute och cyklar eller inte. Fast jag har svårt att tänka mig att den här transiten skulle
passera ouppmärksammad.
Tack för den långa utläggningen…Det låter intressant, men en aning plågsamt.
Vet inte riktigt vad jag ska kommentera om det – är inte hela Livet en enda plåga…? Egentligen? 😀
Det kan ju så tyckas ibland. Men på det här existensplanet blandas plågor och njutningar i
en salig röra. 🙂 Dessvärre förefaller det som om plågorna skulle vara fler än njutningarna,
åtminstone för gemene man/kvinna. Fast en del människor tycks ha insett vikten av
positivt tänkande och det smarta i att fokusera mera på glädjeämnena än svårigheterna.
Enligt min polare Charles Vesa, som är intresserad av hinduismen, väntar den perfekta
tillvaron när vi klarat av ett visst antal jordeliv i den hinduiska motsvarigheten till det kristna
himmelriket- Vaikunta.
Där är allt perfekt. Eternal bliss, evig lycksalighet, utlovas. (Fast Wikipedias artikel speglar
förstås en annan uppfattning:) )
Det låter nå’t, det, eller hur?
Well, den som dör får se! Frågan är väl bara hur många dödar (och jordeliv) man har kvar
att genomlida? 🙂
Man får hoppas att det inte blir så många…för det låter jobbigt att ta sig igenom allt gång på gång på gång… Hu!
😀
Haha…nej, för mycket och för lite skämmer allt, som bekant. Men lite olika scenarion bjuds
vi ju ändå på, såvitt jag förstår. 🙂