Noll tolerans. Noll resultat…
…skrev DN för drygt en vecka sedan om Bushadministrationens och dess medhjälpares War on drugs som utkämpas i bl a Colombia för att förstöra kokainskördarna. Klicka på bilden om du missat storyn!
Ett krav på nytänkande i den här frågan formulerades i den colombianska motsvarigheten till DN, El Tiempo i tidningens huvudledare (25/5) som en bön till FN och världen från miljardindustrins brutala botten:
“En ny global narkotikapolitik måste fokusera på folkhälsa, hitta en mellanväg mellan de förenklade polerna förbud och legalisering, erkänna vissa preparats relativa ofarlighet, göra skadelindring i stället för nolltolerans till ledstjärna samt bygga seriösa förebyggande kampanjer riktade mot ungdomar. Kort sagt: inse att en drogfri värld aldrig kan skapas, och att ren repression bara gör affären mer lukrativ.”
Det tycks vara många som tänker till nuförtiden. Inte en dag för tidigt! 
Läs även andra bloggares åsikter om Drogdebatten, War on drugs, Narkotikapolitik, Colombia, Kokain, Nolltolerans, Skadelindring, Förbud, Legalisering, Militär, Mexiko, FN, DN, El Tiempo, Fiasko
Sam Zodiac's Blog II 
Nej, den drogfria världen kommer aldrig att finnas! Så det är bara att ”gilla läget”!
Precis, znogge! Visst är det väl märkligt att det gäller att vara realist i alla politiska diskussioner, utom när det kommer till drogdebatten? Då ska man plötsligt till varje pris förverkliga utopin om ”Ett narkotikafritt Sverige”. Oavsett om det kostar mänskligt lidande och ofattbart stora summor i bortslösade statliga medel,
Ha det så gott!
Oavsett vad man tycker om ”War on drugs” i USA eller Colombia så måste den svenska nolltolleransen för narkotika ses som en framgång. Sverige har vid en internationell jämförelse få narkotikaanvändare och trots relativt hårda straff få personerer i fängelse för narkotikabrott. Sverige har ett drogproblem men det är på en låg nivå om man jämför med andra länder.
Vi har inget krig på gatorna. Vad har du fått det ifrån? Däremot råder nästan ett krigsliknande tillstånd i Colombia. Kriminella ligor som sysslar med allt från narkotikhandel till rån och kidnappningar som har makten på många gator. Men det skulle inte bli bättre om Sverige övergav sin nolltollerans för narkotika.
Jag har väldigt svårt att se det som en framgång när ett samhälle är uppbyggt på att vissa
människor ska diktera för sina medmänniskor vad de ska eller inte ska göra med sina liv.
Min uppfattning är att alla människor måste få göra med sina liv vad de vill, så länge de
inte orsakar någon skada för omgivningen (och helst inte heller för sig själva).
Få narkotikaanvändare? För det första vore det på sin plats med ett litet tillrättaläggande
när det gäller språkbruket, tycker jag. Narkotikum är per definition ett ämne som efter en
tids konsumtion mäste tillföras kroppen för att den över huvud taget ska kunna fungera
normalt. Med andra ord; ytterst få av de substanser som i dag kallas narkotika är
narkotika, annat än i lagens mening. De som uppfyller definitionskraven för narkotika
torde vara opiater och alkohol. Vad alkoholen beträffar, är den onekligen lika besvärlig att
bli av med som t ex heroin, om konsumenten ifråga är hemfallen till alkoholism. Kokaim
kan möjligen räknas in i kategorin ”verklig” narkotika, men resten av de droger som
godtyckligt försetts med narkotikaetiketten hör definitivt inte dit. Där handlar det mera om
ett psykologiskt beroende i de fall något beroende verkligen föreligger. Men eftersom
etablissemangets representanter har en olycklig benägenhet att automatiskt hänföra alla
konsumenter av illegala droger till missbrukarkategorin, blir distinktioner mellan bruk och
missbruk i det närmaste meningslösa.
Men tillbaka till ditt påstående om att Sverige vid en jämförelse har få narkotikaanvändare,
Det kan möjligen stämma om man ser till de kända (miss)brukarna, men som vi ju alla vet,
är mörkertalet i dessa sammanhang förfärande stort. Ytterst få användare har kuraget att
gå ut och deklarera att de använder en drog som har gjorts olaglig, eftersom de är rädda
för konsekvenserna. Men om du gör en uppskattning på grundval av den mängd illegala
droger som beslagtagits av tull och polis (vilket ju bara är några futtiga procent av den
verkliga införseln som når användarna), så kommer du nog sanningen betydligt närmare.
Och vem i Herrans namn har snackat om krig på gatorna i Sverige? Jag har läst genom
den av mig skrivna texten flera gånger och inte kunnat hitta det du syftar på. Så jag
måste kontra genom att ställa samma fråga till dig; var har du fått det ifrån?
Att det är mer eller mindre krigstillstånd i Colombia är ju en direkt följd av den i
omvärlden förda narkotikapolitiken! Närhelst man inför förbud och kriminaliserar nägot,
uppstår ju en situation där hugade entreprenörer går in och förser de som efterfrågar de
förbjudna produkterna med det de önskar. En svart marknad uppstår.
Men om man istället tänker om och accepterar att det ser ut som det gör och utifrån den
reella situationen försöker reducera skadeverkningarna, kan man på kort tid rycka undan
mattan under fötterna på narkotikaligorna. För vilken droganvändare skulle köpa av
langare om de istället kunde få billigare, renare (och i förekommande fall gratis) droger
via apoteket eller en motsvarighet till systembolaget?
Och hur smart är det att kriminalisera bruket av illegala droger? Följden blir ju givetvis att
användarna blir ännu mindre benägna att söka hjälp eller behandling än vad de var på
den tiden bruket inte var kriminaliserat.
Och den enda formen av narkotikabekämpning som jag och flera med mig anser ha
potential, Ibogainterapi, har ju våra intelligenta lagstiftare sett till att effektivt stoppa
genom att hänföra denna västafrikanska, psykoaktiva drog med förmågan att ”resetta”
switcharna i hjärnan så att ö h t alla former av fysiskt beroende försvinner, till samma
kategori som heroin! Därmed blir det omöjligt att genomföra seriösa experiment och terapi med
hjälp av Ibogain. Istället väljer man att ersätta heroinet hos missbrukare med legala
motsvarigheter som t ex Metadon eller Subutex, som ju är lika beroendeframkallande som
heroinet, om inte värre!
Intelligenta åtgärder?? Inte mycket, va?
Nej, Leif, jag kan inte med bästa vilja i världen säga att svensk narkotikapolitik är en
imponerande företeelse! 🙂
Narkotikapolitiken i Sverige må vara under all kritik. Det säger jag ingenting om, den behöver en rejäl omförvandling. För några månader sedan besökte jag ett gäng unga vuxna, som växt upp med föräldrar som rökt hasch och marijuana, bilden som gavs var inte särskilt angenäm. Jag tycker att alla människor får handla precis som de vill så länge inte någon annan skadas. Men i det här fallet så fick jag även träffa på brukets skadliga sidor, en helt annan värld än vad många andra beskriver. Precis som med alkohol, så lider många människor skada. Vi kan förbjuda alkohol, alla vet att efter motbokens slut så steg kriminaliteten. Idag är alkohol lagligt, om det är rätt eller fel, det kan inte jag avgöra. Enligt de uppgifter som finns att tillgå på området så sköter de flesta intaget av alkohol bra. Att reglera drogande med hjälp av lagar har jag alltid varit emot, däremot så skulle jag önska att alla hade fått möta alla personer som jag mött genom åren, såväl brukare som anhöriga.
Mvh
Jea
Jag kan livligt föreställa mig att ett tungt missbruk av vilken drog som helst, inklusive
cannabis, kan medföra att missbrukarna grovt vansköter sina åligganden som föräldrar.
Å andra sidan påpekar du ju själv att de flesta förefaller greja sina alkoholintag bra
(Hmmm…nog har vi väl en ganska stor grupp ur den svenska populationen som är
alkoholiserad, eller…? Alkohol är ju trots allt medlem av opiatfamiljen!) och detsamma torde
gälla majoriteten av cannabiskonsumenter. Ofta slår polisens sprängnigar av ”narkotikahärvor”
(det handlar oftast om hasch), ned som en överraskande bomb i grannskapet. Folk kunde
aldrig tänka sig att den eller den ”knarkade”! De skötte ju sina jobb exemplariskt och var
precis som ”vanligt folk” etc etc…
Alltså kan vi dra den föga förvånande slutsatsen att det går att missbruka i princip vilken
verksam substans som helst på ett sådant sätt att social misär uppstår som en följd av
missbruket.
Därmed inte sagt att alla konumenter av denna substans gör det.
Ha det, Jea! 🙂